Lyssna som inlärningsmetod

Vi träffade Jenny Edvardsson, utbildad lärare i svenska, historia och svenska som andraspråk inom SFI. Jenny har arbetat inom skolans värld sedan slutet av 1990-talet. Först som lärare, sedan som skolledare, därefter som lärare/förstelärare och nu som adjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Förutom att arbeta som lärare har hon de senaste åren föreläst, skrivit böcker och tagit fram lärarhandledningar till olika barn- och ungdomsböcker, då inom sitt företag JE Education. Hon har även modererat litteratur- och författarsamtal.

Hej Jenny! Du har lång erfarenhet från skolvärlden. Vad är din erfarenhet av att lyssna som inlärningsmetod?
Mycket i skolan handlar om att lyssna. Eleverna möter under varje lektion lärare som har genomgångar, går igenom uppgifter eller leder ett textsamtal. De får se filmer, göra hörförståelser och lyssna på ljudinspelningar. Under de senaste åren har även möjligheten att lyssna på läromedel ökat.

Precis som att skriva eller tala är det en konst att kunna lyssna. Det kräver ofta träning och strategier, inte minst om det handlar om att lyssna på något som ska läras in. Här behöver man hjälpa sina elever och visa dem hur de kan stanna upp i lyssnandet för att göra en tankekarta, skriva upp viktiga ord och begrepp eller skriva upp en fråga kring något som är oklart. En stor hjälp är att ha den tryckta texten framför sig parallellt med att man lyssnar. Då får man en bättre överblick över textens uppbyggnad, hur lång den är och man kan även se om vissa ord eller begrepp är markerade eller satta inom en markerad ruta.

För elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lyssnandet vara en hjälp att ta sig an ämnesinnehållet som finns i läromedlet. Lyssnandet gör att dessa elever kan få bättre textförståelse. Lyssnandet kan också leda till att de hinner vara med sina klasskompisar i efterföljande uppgifter och aktiviteter. De ges med andra ord möjlighet att delta och vara delaktiga i undervisningen.

Vad tycker eleverna om att lyssna på läromedel?
Här utgår jag från elever som inte har någon läs- eller skrivsvårighet. En del av dem kan till en början tycka att det är ”soft” att få lyssna på texten då de slipper läsa på egen hand. Men många inser snart att det är svårt att lyssna på texter om man inte är van. Tankarna far lätt iväg och därför behöver man som lärare stötta sina elever om man vill arbeta med lyssnande i klassrummet. Det bästa är, precis som jag sa ovan, om eleverna kan ha den tryckta texten framför sig när de lyssnar på innehållet. Som lärare behöver man också lära ut strategier kring hur man kan vara en aktiv lyssnare. Det handlar alltså om att ge eleverna strategier så att de kan fånga upp ämnesinnehållet, det viktiga, under sin lyssning.

Hur har du använt/använder du Inlästa Läromedel i klassrum idag?
Idag arbetar jag på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad och har studenter som behöver lyssna på text. De har med andra ord inläst kurslitteratur. Jag hade också, när jag arbetade som gymnasielärare i Kristianstads kommun, flera elever som hade rätt till inläst litteratur. En del av dem använde det fullt ut, andra använde det ibland. Det var lite beroende på elevens egna förkunskaper och intresse för ämnet.

På skolan där jag arbetade hade vi tillgång till Inlästa Läromedel och jag såg alltid till, tillsammans med skolans specialpedagog, att de elever som hade behov av extra stöd fick utökade lyssningsrättigheter, alltså tillgång till talböcker. Sedan hade alla elever i kommunen rätt till ljudböcker och kunde därmed lyssna på böckerna om de ville. De flesta elever som inte hade läs- eller skrivsvårigheter föredrog att läsa i den tryckta boken.

Hur ser du på komplement läsa och lyssna tillsammans?
Jag tänker att det kan vara ett mycket bra sätt, inte minst när man som jag arbetade på en gymnasieskola där många elever hade lång resväg. Att kunna sitta på tåget eller bussen, och lyssna på exempelvis sidorna i historieboken gjorde att eleverna hann bekanta sig med ämnesinnehållet och när de sedan kom hem eller till skolan kunde de fortsätta arbeta i boken och med de uppgifter som skulle göras. Här användes lyssnandet och det egna läsandet parallellt. Man kan också arbeta med lyssnande som en del i klassrumsarbetet. Alla blir då klara med läsningen vid samma tidpunkt vilket leder till att hela klassen kan delta i de efterföljande aktiviteterna. Att arbeta på detta sätt kan ju ses som en variant på högläsning. Vid högläsning läser läraren texten högt. Vid lyssnande på ett läromedel är det rösten kopplad till läromedlet som hörs i klassrummet.

Har du tips på hur man inspirerar till att lyssna på läromedel?
Precis som jag skrev tidigare kräver det träning att bli en god lyssnare. För att inspirera sina elever kan man prata om sitt eget lyssnande och visa när och hur man själv lyssnar på böcker. Ett annat tips är att visa hur tjänsten fungerar. Det kan handla om hur man ställer in hastighet eller hur man bokmärker. Vill man att eleverna lyssnar på läromedel kan man också lägga in moment i undervisningen där lyssnandet blir en del. Då får eleverna en vana och steget till att lyssna själv blir kanske inte lika stort.

Sedan är det viktigt att komma ihåg att lyssnandet, precis som vanligt läsande, kräver gemensamt arbete i klassrummet. Läraren behöver skapa tillfällen där eleverna får interagera med varandra och bearbeta det som de fått lyssna på.

Är lyssna på läromedel något som kommer upp inom högskolevärlden också, i forskningen etc.?
Det kommer upp inom högskolevärlden på olika sätt. Vi har studenter som är i behov av inläst litteratur så som undervisande lärare möter man ”lyssnare” men det finns också en del forskning kring att lyssna på litteratur. En hel del rör specialpedagogik och elever i behov av stöd men de senaste årens intresse för ljudboken i Sverige har gjort att det också kommit en del forskning kring detta. Här nedan har jag samlat en del forskning som kan vara intressant för den som vill fördjupa sig.

Daniel, D. B., & Woody, W. D. (2010). They hear, but do not listen: Retention for podcasted material in a classroom context. Teaching of Psychology, 37, 199-203.

Grunér, S., Östberg, P., & Hedenius, M. (2017). The compensatory effect of text-to-speech technology on reading comprehension and reading rate in Swedish schoolchildren with reading disability: The moderating effect of inattention and hyperactivity symptoms differs by grade groups. Journal of Special Education Technology, 0162643417742898.

Hanner, H., O’Connor, A., & Wikberg, E. (2019). Ljudboken: hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. Svenska förläggareföreningen.

Kucirkova, Natalia (2019) Socio-material directions for developing empirical research on children’s e-reading: A systematic review and thematic synthesis of the literature across disciplines Länk till annan webbplats.. Journal of Early Childhood Literacy. January 2019.

Lindeblad E., Nilsson S., Gustafson, S. & Svensson, I. (2017) Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Disability and Rehabilitation: Assistive Technology, 12:7, 713-724, DOI: 10.1080/17483107.2016.1253116

Rogowsky, B. A., Calhoun, B. M., & Tallal, P. (2016). Does Modality Matter? The Effects of Reading, Listening, and Dual Modality on Comprehension. SAGE Open, 6(3), 2158244016669550.

Steiner, A. & Berglund, K. (2021). Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn. Svenska förläggareföreningen. https://forlaggare.se/rapporter/barnlitterara-stromningar-om-ljudbocker-for-barn/

Svensson, I., Nordström, T., Lindeblad, E., Gustafson, S., Björn, M., et al. (2019). Effects of assistive technology for students with reading and writing disabilities. Disability and Rehabilitation: Assistive Technology. 1-13.

Tattersall Wallin, Elisa & Nolin Jan (2020) Time to read: Exploring the timespaces of subscription-based audiobooks Länk till annan webbplats. New Media & Society, 22(3):470-488.