Aski Raski i praktiken – inspiration från Flogstaskolan och läraren Sara Anwar

Erik Landfeldt, innehållsansvarig för Aski Raski i Sverige, besökte Flogstaskolan i Uppsala och höll en föreläsning om hur verktyg kan användas för att stödja elever i språklig sårbarhet. Här delar han med sig av sina upplevelser från det givande besöket!

I samband med en föreläsning jag höll på Flogstaskolan om verktyg för att stödja elever i språklig sårbarhet fick jag möjlighet att följa upp teorin med praktik. Efter föreläsningen blev jag inbjuden att delta i en lektion där eleverna arbetade med Aski Raski, och jag fick se hur verktyget används i det dagliga skolarbetet.

Jag fick även träffa Sara Anwar, en engagerad och erfaren lärare på skolan, för ett samtal om hur hon använder Aski Raski i sin undervisning. Det blev ett inspirerande samtal där Sara delade med sig av sina erfarenheter, utmaningar och framgångar i arbetet med att stötta sina elever på deras språkliga resa.

Sara har en bred erfarenhet som lärare, med bakgrund i både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Hon har på senare tid även läst in behörighet för F-3 och hon arbetar nu i årskurs 2 på Flogstaskolan i Uppsala. Hennes intresse för språk har alltid varit en drivkraft, och hon inspirerades tidigt av en flerspråkig kollega som visade hur språkutveckling kan bli en central del av undervisningen.

Så blev Aski Raski en del av Saras undervisning

Beslutet att börja använda Aski Raski i undervisningen kom efter att Sara deltagit i en föreläsning om stöd för elever i språklig sårbarhet. Hon kände igen flera av sina elevers utmaningar i exemplen som togs upp och såg potentialen i Aski Raski för att möta dessa behov.

Tillsammans med en kollega planerade hon hur verktyget skulle introduceras: Först genom gemensamma övningar i klassrummet och därefter som ett individuellt arbetsredskap. Efter screening med Lexplore blev det tydligt för Sara att Aski Raski var ett logiskt nästa steg för att ge eleverna möjlighet att träna på specifika områden utifrån sina individuella behov.

Elevernas positiva utveckling med Aski Raski

Eleverna har tagit emot Aski Raski positivt. De uppskattar särskilt Hitta-övningarna, där de lyssnar på ett ord och ska välja rätt alternativ bland flera. Många elever lockas av de mer utmanande uppgifterna, något Sara ser som en möjlighet att stärka deras motivation. Hon har också märkt att elever med svenska som andraspråk ofta är noggrannare och mer försiktiga. För att skapa trygghet i lärandet jobbar hon aktivt med att uppmuntra samtal om ord och språk i klassrummet, så att eleverna vågar ställa frågor och göra misstag.

I sin undervisning använder Sara, Aski Raski som ett komplement till de ordinarie läromedlen. Med utgångspunkt i de offentliga stigarna skapar hon egna "stigar" som är anpassade till varje elevs nivå och behov.

Hon låter eleverna öva på att logga in och navigera i verktyget för att göra dem självständiga, och en typisk session varar cirka 20 minuter. Efter att ha använt Aski Raski i några veckor nu ser Sara tydliga resultat i deras utveckling, särskilt inom rättstavning. Hon betonar också vikten av repetition och att låta eleverna träna på samma övningar flera gånger för att befästa kunskaperna.

Individualisering och kartläggning med Aski Raski

När det gäller individualisering använder Sara data från Lexplorescreeningen och Skolverkets bedömningstöd för att avgöra vilka övningar som passar varje elev bäst. Hon ser fram emot att kunna använda Aski Raskis kartläggning för att få mer information om precis vilken nivå eleverna behöver öva på. Hon ser även fram emot att Aski Raski utvecklas med fler övningar där bilder och meningar ingår, för att ytterligare stärka elevernas självförtroende och känsla av att vara kunniga läsare.

Samarbete och strategier – tips till framgångsrik användning av Aski Raski

Samarbete med kollegor är en viktig del av Saras arbete. Hon diskuterar regelbundet upplägg och strategier för arbetet med Aski Raski med en nära kollega och delar även verktyget med föräldrar för att ge eleverna stöd hemma. För att underlätta har hon skapat en enkel lathund som föräldrar och elever kan använda för att komma igång.

Till andra lärare som funderar på att börja använda Aski Raski ger Sara flera råd. Hon rekommenderar att börja med gemensamma övningar i klassen för att bygga en förståelse för strukturen, och därefter låta eleverna arbeta i mindre grupper tillsammans med läraren, innan de går över till självständigt arbete. Hon betonar vikten av att skapa en tillåtande miljö där eleverna vågar testa och göra fel, och att alltid låta det pedagogiska syftet styra användningen.

Balansen mellan digitala verktyg och traditionella metoder

Sara ser en balans mellan digitala verktyg och traditionella metoder som avgörande. Hon framhåller att elever behöver digital kompetens, men att tekniken inte får ta överhanden. Genom att kombinera olika metoder kan läraren möta elevernas behov på ett mer mångsidigt sätt och ge dem bästa möjliga stöd i sin språkutveckling.

Med sitt engagemang och sin genomtänkta strategi är Sara ett inspirerande exempel för lärare som vill använda Aski Raski på ett sätt som verkligen gynnar elevernas lärande.

Följ henne gärna på Instagram där hon har det pedagogiskt inriktade kontot: @formativundervisning.