Skärm eller papper? Så påverkar det elever med dyslexi

Digital läsning i skolan: forskningen ger inget enkelt svar, men för elever med dyslexi är bilden tydligare.

Frågan om skärmar hör hemma i klassrummet har blivit en av skoldebattens hetaste. Nyligen gick Dagens Nyheter igenom forskningsläget i en granskning av journalisten Kristoffer Örstadius, och slutsatsen är mer nyanserad än debatten ofta ger sken av: skillnaden mellan att läsa på papper och på skärm är liten, och det handlar sällan om skärmen i sig, utan om hur verktyget används och vad det ska användas till.

Det är precis den slutsats vi själva har kommit fram till efter flera decennier i arbetet med framtagandet av digitala tjänster för elever som behöver fler vägar in i samma innehåll.

Vad säger forskningen egentligen?

Om du någon gång känt dig osäker på om du gör rätt val när du lägger en läsuppgift på en skärm istället för i en bok, är du inte ensam, och forskningen ger dig inget enkelt facit. Enligt DN:s genomgång visar flera forskningsöversikter att elever som läser på papper presterar något bättre på lästester än elever som läser samma text digitalt, särskilt när det gäller faktatexter och läsning under tidspress. En ofta citerad metaanalys från 2018, publicerad i Educational Research Review och baserad på 54 studier, mätte effekten till omkring 0,21 standardavvikelser till pappers fördel. Det är en liten men mätbar skillnad, långt ifrån ett argument för att skärmar generellt försämrar elevers läsning.

Andra studier, bland annat en metaanalys från 2022 som fokuserade på berättande texter, hittades ingen betydande skillnad alls. Så vad ska du göra med det som lärare eller skolledare? Sammantaget landar forskningen i att papper ofta har ett litet försprång vid fördjupad läsförståelse, medan skärmar har tydliga fördelar när det gäller tillgänglighet, anpassning och vissa former av interaktivt lärande. Den viktigaste frågan är alltså inte om skolan ska välja skärm eller bok, utan vilket verktyg som bäst tjänar syftet med just den undervisningen du planerar.

Balansen vi redan skriver om

Det här är samma resonemang vi för i vår rapport Balans mellan läsning och lyssning. Där beskriver vi hur anpassningar som är tänkta att hjälpa eleven ibland riskerar att göra motsatsen, och varför varje lärare behöver göra en medveten avvägning snarare än att välja bort ett format helt. Att DN:s granskning nu bekräftar samma bild, från ett annat håll och med ett bredare forskningsunderlag, stärker det vi redan sagt: verktyget ska följa syftet, inte tvärtom. Rätt verktyg beror på vad eleven ska göra: lyssna, skriva, räkna eller läsa, ofta allt på en gång.

För elever med dyslexi väger digitala verktyg tyngre

Har du en elev med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter i klassen? Då vet du redan att frågan om skärm eller papper ser annorlunda ut för hen. Det handlar sällan om ovilja att läsa, utan om att rätt verktyg gör skillnaden mellan att hänga med och att halka efter. DN lyfter själva fram att digital teknik för vissa elever inte bara är ett alternativ, utan avgörande. För barn och unga med dyslexi kan exempelvis e-läsare med kort radlängd förbättra både lästempo och läsförståelse, och forskarna pekar på att det troligen är radlängden snarare än skärmen i sig som gör skillnaden. Funktioner som uppläsning, justerbar textstorlek och stavningsstöd gör undervisningen mer tillgänglig, oavsett vilket ämne det gäller.

Det ligger nära den nya internationella definitionen av dyslexi från International Dyslexia Association, som vi sammanfattat och delat tidigare i år. Definitionen betonar att svårigheterna kan se olika ut och påverka både läsning och stavning, även när undervisningen är god, och att rätt stöd behöver finnas tillgängligt genom hela skolgången, inte bara sättas in tidigt och sedan tas bort.

Med Inlästa Läromedel ger vi elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter möjlighet att ta till sig kunskap i samma takt som sina klasskamrater, genom mänskligt inlästa ljudböcker och talböcker på över 10 000 läromedelstitlar. Och med Fonologia, vårt individualtest baserat på den senaste forskningen kring dyslexi, får skolor ett konkret verktyg för att kartlägga fonologiska färdigheter tidigt och sätta in rätt stöd. Rätt verktyg beror på vad eleven ska göra: lyssna, skriva, räkna eller läsa, ofta allt på en gång.

 

Vår slutsats

Skärm eller papper är fel fråga. Rätt fråga är vilket verktyg som bäst tjänar eleven, i den stunden, för det syftet. För de flesta elever handlar det om en medveten mix. För elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter kan digitala verktyg vara det som gör skillnaden mellan att hänga med och att hamna efter.

Vill du fördjupa dig i hur vi resonerar kring balansen mellan läsning och lyssning? Ladda ner vår rapport här.

Källa: "Lär sig barnen sämre på skärm?", Dagens Nyheter, Kristoffer Örstadius, Fakta i frågan.