Digital undervisning handlar om ökad inkludering – att nå nyanlända elever på deras modersmål och elever med särskilda behov.

Hej Heidi! 

Du är förstelärare i digitalisering på Annerstaskolan, Huddinge, berätta lite om din roll och hur du stöttar dina lärarkollegor i användningen av olika digitala verktyg? 

Jag stöttar mina kollegor på flera olika sätt. En viktig utgångspunkt är alltid “vad ska vi göra och varför gör vi det”? Navet är skolans kalendarium. Utifrån det erbjuder jag workshops för grupper och individuell handledning för enskilda lärare och nyanställda, så att alla tydligt ser hur arbetet kan effektiviseras och blir bekväma i processen. Då blir det inte som en del av en massa nya saker som läggs på allt annat som läraren ska hinna med, utan ett sätt att på riktigt skapa en inkluderande undervisning.

Utöver det ger jag månadsvis ut ett nyhetsbrev där fakta, forskning, statistik, nyheter samlas med skolverkets material, skolans fokus och speglar debatten, trender, tips och trix. Det har ökat intresset och medvetenheten hos många kollegor som själva kommer och vill att jag visar. Nyckeln har varit flera olika sätt att nå ut och att leverera i mindre portioner, alltid med starkt fokus och tydligt syfte.

Det underlättar så klart att alla förstelärare på skolan är aktiva i skolutvecklingsgruppen och är processledare i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Vi siktar åt samma håll och digitaliseringen är en strategisk del i den processen. Det finns även flera aktiva IKT-lärare på skolan.

Vilka fördelar ser du med att använda digitala verktyg i undervisningen? Vilka utmaningar kan finnas?
Digital undervisning har många fördelar. Det är dock viktigt att påpeka att det aldrig handlar om antingen analogt eller digitalt utan om att dessa kompletteras i undervisningen. Optimalt är att ha tillgång till såväl digitala som analoga läromedel. Det är så klart en kostnadsfråga för skolan, men det är en viktig prioritering!

Digital undervisning handlar om ökad inkludering, att nå nyanlända elever på deras modersmål i de ämnen där så är möjligt och erbjuda inlästa material för elever med särskilda behov. Genom att synliggöra planering digitalt kan vi som lärare i bästa fall nå utanför klassrummet till elever som av olika orsaker inte kan vara i skolan och även underlätta skrivandet i klassrummet vid digitala prov. Sedan beror det så klart även på elevernas ålder hur undervisningen utformas.

Hur bra undervisningen blir har ett direkt samband med hur bra läraren hanterar redskapen som används. Lärarens kompetens är viktig. Utmaningen är att se till så att alla lärare får trygghet i hur verktygen används och har insikten att vi lär oss hela tiden.

Detta tar tid, och måste få göra det. Datorn är ett fantastiskt redskap, men det går inte att bara ställa fram den på bordet och tro att allt löser sig. Då kan resultatet istället bli det rakt motsatta när elever tappar fokus och ramlar in på sidor vi inte tänkt oss. Det är det som har hänt i skolan tidigare, och det har skapat viss skepsis mot digitala verktyg på en del håll. Det är inte bra. Lärare med många år i yrket ser sig, naturligtvis som professionella och kompetenta och det kan i sig kan gör det svårt att motivera omställning av beprövad erfarenhet. När det ständigt dyker upp mycket nytt utan att det känns motiverat, kan det upplevas övermäktigt när annat i vardagen kräver uppmärksamhet. Styrkan ligger då i att konkret visa hur lärarens arbete faktiskt blir mer effektivt och elevernas lärande ökar genom digitaliseringen.

Är flerspråkighet bland eleverna en viktig aspekt i er undervisning på Annerstaskolan? Hur bemöter ni det med hjälp av digitala verktyg?
På Annerstaskolan är flerspråkighet utgångsläget. Jag och mina kollegor möter dagligen nyanlända med olika modersmål i undervisningen men också elever som har flera språk. Vi ser mångfalden som en styrka och modersmålet som en av flera resurser för lärande. Många lektionspass inleds genom att klasserna ser videos i Begreppa eller lyssnar på texter i Inlästa Läromedel eller Polylino och eleverna följer med i texten i analoga böcker. Upplästa texter stärker språket och att lyssna stärker förståelsen för uttalet. Självklart kan lärare läsa högt i klassen, men genom ILT möjliggörs tillgången till att läsa och lyssna även utanför skolan. Det är viktigt även för yngre elever.

Att elever kan följa med i undervisningen från första skoldagen i Sverige genom att få lära sig på sitt förstaspråk, och att de förkunskaper de har med sig blir språngbrädan för att erövra såväl svenska och ämneskunskaper på ett sätt som inte hade varit möjligt genom enbart analoga läromedel gör att det finns goda grunder för att även använda digital undervisning som metodik i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.