“Polyglutt är en utvidgning av biblioteksbeståndet”

Vi hörde talas om det fina arbetet som skolbiblioteket på Backaskolan i Lund gör och ställde några frågor till Monika som är bibliotekarie där.

Berätta lite om dig själv, vem är du och vad jobbar du med?

Jag heter Monika Staub Halling, är fackutbildad bibliotekarie och har arbetat som skolbibliotekarie inom grundskolan sedan 2004. De senaste åren har jag jobbat på Backaskolan i Lund, en fyrparallellig lågstadieskola. Utöver arbetet på den enskilda skolan har jag alltid engagerat mig i skolbiblioteksfrågor nationellt och regionalt. Vi måste sprida kunskap om vad ett välfungerande skolbibliotek är, och varför varje skola behöver en professionell skolbiblioteksverksamhet med rimliga förutsättningar.

Monika Staub Halling. Fotograf: Anneli Jönsson

Hur använder ni Polyglutt på skolbiblioteket?

Våra elever hade sedan tidigare tillgång till Inläsningstjänst, som vi även använder till lyssningsläsning i klassrummet. Polyglutt har nu blivit ett uppskattat komplement som utnyttjas på många olika sätt. Till exempel vid högläsning och textsamtal i klassrummet, då text och bild projiceras på storskärm så att hela klassen kan följa med i läsningen. Läraren stänger av ljudet och läser själv, och på valda ställen stannar hen upp och låter eleverna diskutera.

Vi använder även Polyglutt vid parläsning, som ett komplement till skolbibliotekets bestånd av fysiska par- och gruppläsningsböcker. Skolbiblioteket har sedan tidigare ett stort bestånd med gruppuppsättningar om 5-6 titlar, som kan användas till läsegrupper eller läspar med elever som är på samma läsnivå. Men genom Polyglutt och Inläsningstjänst kan många fler läspar använda samma titel samtidigt.

Polyglutt används också vid egen läsning i klassrummet (istället för bänkbok) eller på fritidshemmet, antingen med hörlurar eller med ljudet avstängt, som en e-bok. Våra elever i förskoleklassen som ännu inte kan läsa själva tycker om att lyssna till inlästa böcker på lärplattan. Många talar ju även flera språk som de ännu inte kan läsa, men de förstår när någon läser högt för dem. På så sätt ökar Polyglutt de tillfällen då våra elever får ta del av ”högläsning” på modersmålet på skoltid.

Den här våren när vi på grund av Coronapandemin förberett eleverna på en eventuell omställning till distansundervisning är vi extra glada för att ha digital tillgång till så många fler boktitlar, så att inga elever behöver vara utan bok även om skolan och därmed skolbiblioteket skulle tvingas stänga. När jag bokpratar i klasser har jag därför börjat tipsa om Polyglutt-titlar, för att eleverna ska bli sugna och ha lättare att hitta böcker som passar dem.

Vad ser du för fördelar?

En stor fördel med att tillgången till e-böcker inte är begränsad till antalet är att alla elever som vill läsa en viss bok genast får tag på den. Många bokserier bör läsas i rätt ordning, och är då samtliga biblioteksexemplar av första delen utlånade blir det lätt en reservationskö med långa väntetider. Men genom Polyglutt och Inläsningstjänst kan alla som vill låna en bok samtidigt. Det gör också att jag som bibliotekarie kan återanvända samma bokprat i flera klasser under samma tidsperiod, eftersom böckerna inte tar slut.

Lyssningsläsning i klassrummet som ett etablerat sätt att läsa underlättar dessutom för elever med läs- och skrivsvårigheter som behöver talböcker via Legimus – när alla lyssningsläser blir det ett självklart inslag att sitta med hörlurar under t.ex. tyst läsning.

Ännu en fördel är att det inte syns på en e-bok hur tjock den är. Vissa av våra elever vill nämligen inte skylta med att de lästränar på en lättare nivå än andra, så under lånetillfällena i skolbiblioteket kan det ibland bli en tävling i att låna böcker som ser imponerande svåra ut. Då är det bra att alla sitter med var sin lärplatta och läser utan att behöva tänka på vad kompisarna ska tycka.

Sedan är det ju en utvidgning av biblioteksbeståndet. Vi har ett bra medieanslag och god tillgång till böcker, men inget bibliotek kan ha allt. En del titlar finns inte längre att köpa men de finns i Polyglutt. Eftersom vi är ett lågstadiebibliotek låter jag i regel bli att köpa in titlar som bara några få elever skulle klara av att läsa – men nu kan jag tipsa enskilda elever om titlar som jag vet skulle passa just dem, utan att vi har den fysiska boken i beståndet.

Vad tycker eleverna?

Många elever tycker det är toppen med Polyglutt – vissa har upptäckt nya favoritserier och verkligen börjat seriefrossa. De älskar att de alltid kan få tag på nästa del så fort de är klara med den förra. Sedan önskar eleverna förstås att fler av de mest eftertraktade böckerna fanns tillgängliga. Flerspråkiga elever i åk 2-3 sneglar på de många flerspråkiga bilderböcker som finns och önskar sig fler kapitelböcker på andra språk än svenska.

Men jag har även elever som uttrycker att de föredrar fysiska böcker, dels för att de tycker om att bläddra och uppleva böcker i originalstort format (bl.a. stora faktaböcker), dels för att de själva märker att lärplattan i sig kan bli en distraktion som lockar med annat.

Har du något tips till andra skolbibliotek?

Jag upplever inte att jag som skolbibliotekarie ”äger” arbetet med Polyglutt på vår skola, tvärtom har jag lärt mig mer om Polyglutt i samarbetet med mina lärarkollegor. Och vi har säkert ännu inte upptäckt allt som går att göra. Mitt tips är att tillsammans testa olika arbetssätt och att hitta den bästa balansen mellan digitala och fysiska böcker.

Tack så mycket Monika för att vi fick ta del av ditt arbete!